Riksbankchefen Stefan Ingves era går mot sitt slut. Vad har hans gärning inneburit för Sveriges ekonomi? Vad kan vi lära oss av hans åtgärder? Vad kan vi göra bättre framöver? Vad kunde blivit värre om det inte vore för Stefan Ingves?
Chefsekonomernas betyg
Nils Åkesson – “Gav ett mer hökaktigt budskap än i september”
Viktor Munkhammar – “Blir ihågkommen för svag krona och minusränta”
Tobias Wikström – “Finanspolitiken får inte sabotera åtgärdena”
SvD Näringsliv:
Ingves får bakläxa 2014
Riksbanken sänker räntan mot Stefan Ingves vilja. Även om Lars EO Svensson har lämnat får han till slut gehör för sin linje om sänkt ränta. I juli 2014 sänker Riksbanken räntan med 50 punkter från 0,75 procent till 0,25 – mot chefens vilja. Enligt protokollet har Ingves förordat en mindre sänkning, på 25 punkter, men blivit nedröstad.
Det är första gången i Riksbankens historia som den övriga i direktionen kör över sin chef. Ingves gör sitt bästa för att tona ner oenigheten. Att det blev 50 och inte 25 punkter var enligt honom en fråga om ”nyansskillnader”.
Samtidigt innebär det penningpolitiska mötet den 2 juli i princip slutet för den period då Riksbanken hållit räntan högre för att dämpa hushållens skulder och bostadspriser. Från och med nu är det inflationen och inget annat som gäller.
Direktionen lyfter vid mötet över ansvaret för hushållens skulder på politikerna, med formuleringen ”att det nu är ännu mer angeläget att andra politikområden vidtar åtgärder för att hantera riskerna…”.
2014 Oktober, 0% ränta
Riksbanken går från att bekämpa inflation till att skapa inflation
2015 Grekland
Grekland ställer in betalningarna. Riskbanken sänker räntan från -0,25% till -0,35%
2019 December
Coronavirus dyker upp och vintern 2020 stänger världen ner och Riksbanken har en ny global kris att hantera.
2022, 24:e februari
Ryssland invarderar Ukraina. Riksbanken höjer räntan från 0 till 0,25 procent i April och bedömningen är att räntan gradvis kommer att stiga till strax under 2 procent de kommande åren.
2022, 24:e november
Ökade mat och energipriser kuffar igång inflationen rejält. Riksbanken erkänner att de missat vad som händer i svensk ekonomi och höjer styrantan rekord med 75 punkter till 2,5%
foretagslanen.se kommentar:
Det blir nu intressant och se vem som tar över rollen som riksbankschef och vilken prägel denne kommer att sätta på denna viktiga institution.
Frågeställning: Är det helt otänkbart att man skulle kunna använda räntan mera aggressivt i framtiden för att bromsa eller sätta fart på inflationen beroende på vad som behövs där och då. Tanken är då att istället för att ligga ett par steg efter utvecklingen i samhället att man istället ligger tajt på och verkligen åtgärdar räntan i tid. Hade detta fungerat eller är Riksdagens styrränta mest för syns skull?